så vackert.

Kanske är det de där ögonen. De där läpparna. Kanske är det en ren jävla illusion. Känslan av att få tycka om någon.
Längtan efter att få längta.

Kanske är det ingenting.
Kanske är det bara du och när du är i mig.
Kanske är det bara du.

Jag vill bara kyssa dig innan vi rinner ut i sanden.
I only want sympathy, in the form of you, crawling into bed with me.

Jag fortsätter att tysta mina ord. Klär dem istället i musik, för dig, att läsa mellan raderna. För dig att analysera. Så att du på något sätt ska förstå, de orden jag klär om och gör luddiga. Töntiga och svåra att tyda.
Och känna hur det blir mer och mer spänt mellan någonting som kallas för Dig och Mig. Vi är inget Vi. Du är Du. Jag är Jag.

Jag fortsätter ändå att förneka. Någon frågar - Jag svarar nej. Skriker nej. För jag får inte, bör inte, vill inte, kan inte. Jag får inte vilja ha dina händer här hos mig.

Det är svårt att be sig själv att hålla käften. När man egentligen vill skrika rakt ut.
Men jag kan inte. Får inte. Ska inte.
För om jag börjar prata..

Då har jag förlorat dig på en hundradels sekund.

Och om skulle du fråga.. om det handlade om dig. Om mig. Om oss.
Så skulle jag förneka in i det sista. För det handlar inte om dig. Om mig, eller om oss.
Det var sättet du log mot mig, just den där dagen, som fick dig att fastna i mig.

Det handlar om det.

Längtan efter att få längta.
Längtan efter dina händer. Ditt leende. Din kropp, hårt mot min.

Det handlar inte om dig.

Det handlar om det.

Look at the stars, look how they shine for you.


4# : En bild på en konstig tid i ditt liv


1

"Jag har tappat förmågan att forma ord till meningar, att få en känsla utav en mening, att bestämma vem som får hålla min hand och inte. Jag saknar att vara vid liv"

3# En bild på någon i din familj

[jennifers]

catch the moon


2# En bild på dig själv


i väntan på vår

ack så fint

1# Någon du umgås väldigt mycket med.


30 DAY PHOTOCHALLENGE

;



And I'm just calling you one last time not to change your mind, but just to say I miss you, baby good luck, goodbye, Bobby Jean


whatever happens, i love you.

Bara för att man andas betyder det inte att man lever. Det vackra sa förväl och han försvann. Jag minns hur jag för längesedan önskade att mina oceaner av tårar skulle få honom att simma tillbaka och dela alla stunder med mig. Hur jag var tvungen att lära mig leva med att jag var en del av hans förgångna. Kroppen jag levde i var inte jag och varje steg jag tog var de tyngsta jag tagit.
Nu är det tyst och tomt. Allting har förändrats men du finns kvar. Du är som att andas för


Men bara om min älskade väntar, om jag hör hans hjärta sakta slå. Bara om han låg här tätt intill mig, kan jag bli den jag var igår


Jag behöver mer fastän du förstör mig helt

Jag är svag för dig, för du gör mig stark. Du är bra för mig, ändå förstör jag allt.
Du har sönder mig, fast du gör mig hel. Jag har tappat greppet, vet inte in eller ut.
Och jag gör allt för att behålla förståndet. Men jag har fastnat I ett beroende som håller mig fången för du är knark. Jag behöver mer fastän du förstör mig helt.

RSS 2.0