AND THIS IS ALL THAT'S LEFT.
När det smyger sig på, likt en epedimi sprider den sig i luften och förblindar oss för allt det där vackra som egentligen finns där ute. Jag saknar vårnätterna. Då fåglarna flög tillsammans uppe på himlen och gav mig hopp om att jag fortfarande kunde se. Något att hålla fast vid då jag tappat bort mig själv. Men för vissa finns de där, vissa har funnit meningen med det hela.
För oss som ännu en natt låg vakna är det svart. För flickan som vann är det ljust.
Kommentarer
Trackback
